Korsord brukar kallas hjärngympa, men stämmer det? Flera stora studier visar att människor som löser ordpussel regelbundet presterar bättre på tester av minne och uppmärksamhet. Här går vi igenom vad forskarna har kommit fram till, och var gränsen går för vad man kan lova.
Bättre resultat på minnestester
Den största undersökningen hittills är den brittiska PROTECT-studien, ledd av forskare vid University of Exeter och King's College London. Drygt 19 000 friska personer mellan 50 och 93 år fick berätta hur ofta de löste ordpussel och sedan göra en rad tester på nätet. Ju oftare deltagarna pusslade, desto bättre klarade de uppgifter som mätte uppmärksamhet, resonemang och minne.1
Enligt forskarna motsvarade skillnaden en hjärna som var tio år yngre på test av språkligt resonerande, och åtta år yngre på test av korttidsminne.2 Det är ett tydligt samband, men studien kan inte visa vad som är orsak och verkan. Det kan vara så att korsord håller hjärnan i form, men också så att den som redan har ett gott minne oftare väljer att lösa korsord.
Senare minnesförsämring
En amerikansk studie följde 488 äldre personer i New York under många år. Bland de 101 som med tiden utvecklade demens började minnet försämras i snabb takt i genomsnitt två och ett halvt år senare hos dem som löste korsord än hos dem som inte gjorde det.3 Även här handlar det om ett samband hos en ganska liten grupp, inte om ett bevis för att korsorden skyddar.
Korsord mot hjärnträningsspel
Starkare stöd ger ett kontrollerat försök från universiteten Columbia och Duke, publicerat 2022. Där lottades 107 personer med lindrig kognitiv störning till att träna antingen med korsord eller med datorspel som är byggda för hjärnträning. Efter 78 veckor hade korsordsgruppen klarat sig bättre på det minnes- och tankeprov som var studiens huvudmått.4 Det är en liten studie, och resultatet behöver upprepas i större försök innan man kan dra säkra slutsatser.
Kognitiv reserv
En vanlig förklaring till fynden är det som forskare kallar kognitiv reserv. Tanken är att en hjärna som har använts mycket genom livet, till exempel genom utbildning, arbete och fritidssysslor som kräver tankeverksamhet, klarar åldrande och sjukdom bättre innan det märks i vardagen.5 Korsord är en av många sådana sysslor.
Därför känns det så bra att komma på svaret
Alla som löser korsord känner igen ögonblicket när ett svårt ord plötsligt faller på plats. Forskare i Wien har undersökt sådana aha-upplevelser med magnetkamera, och såg att de hänger ihop med ökad aktivitet i hjärnans belöningssystem.6 Det kan vara en del av förklaringen till att det är så svårt att lägga ifrån sig ett halvlöst kryss.
Det forskningen inte kan lova
Ingen studie visar att korsord förhindrar demens, och det är inte säkert att den som blir bra på korsord också blir bättre på annat. De flesta undersökningar bygger på samband, och sådana kan ha flera förklaringar. Det som går att säga är att korsord är en syssla som utmanar ordförråd, minne och tålamod, som inte kostar något och som inte har några kända nackdelar.
Fler skäl att lösa korsord
Utöver det som går att mäta finns skäl som de flesta korsordslösare känner igen av egen erfarenhet:
- En stund utan avbrott. Ett korsord kräver hela uppmärksamheten, och många upplever det som en vilsam paus från telefon och nyheter.
- Nya ord. I korsord dyker det upp ord och namn som man sällan möter annars, och som fastnar när man väl har fått leta efter dem.
- Något att göra tillsammans. Ett kryss går utmärkt att lösa ihop, och olika generationer brukar kunna olika saker.
Vill du prova själv?
Lös ett korsordKällor
- Brooker, H. m.fl. (2019). An online investigation of the relationship between the frequency of word puzzle use and cognitive function in a large sample of older adults. International Journal of Geriatric Psychiatry, 34(7).
- University of Exeter (2019). Regular crosswords and number puzzles linked to sharper brain in later life. Pressmeddelande via ScienceDaily.
- Pillai, J. A. m.fl. (2011). Association of crossword puzzle participation with memory decline in persons who develop dementia. Journal of the International Neuropsychological Society, 17(6).
- Devanand, D. P. m.fl. (2022). Computerized games versus crosswords training in mild cognitive impairment. NEJM Evidence, 1(12). Sammanfattning från NewYork-Presbyterian.
- Stern, Y. (2012). Cognitive reserve in ageing and Alzheimer's disease. The Lancet Neurology, 11(11).
- Tik, M. m.fl. (2018). Ultra-high-field fMRI insights on insight: Neural correlates of the Aha!-moment. Human Brain Mapping, 39(8).